Information om webbdirektivet för kvalitetsregister

Offentliga webbplatser ska vara tillgänglighetsanpassade, så att människor med olika funktionsnedsättningar kan ta del av informationen på lika villkor. Detta regleras i lagen om tillgänglighet till digital offentlig service och EU:s webbtillgänglighetsdirektiv.

Vad säger lagen?

Kraven handlar om både teknik, design och innehåll på webbplatsen. Tillgänglighet på webben kan till exempel handla om att blinda användare ska kunna ta del av innehållet. De använder olika uppläsningsverktyg som styrs med tangentbordet och för att verktygen ska fungera måste webbplatsens kod följa en standard. Det är också viktigt att alla element på webbplatsen är kodade på rätt sätt. Till exempel ska rubriker, brödtext, länkar och bilder vara kodade som det. På så sätt kan blinda användare få en överblick över och ”skumläsa” en webbsida på samma sätt som seende användare kan göra det.

Ett annat exempel är användare med synnedsättning. De föredrar ofta att förstora texten på webbplatsen istället för att använda uppläsningsverktyg. För att det ska vara möjligt utan att funktioner eller utseende faller bort eller förvrängs behöver webbplatsens kod följa standarden.

Ett tredje exempel är att människor med koncentrationssvårigheter lätt störs av sådant som rör på sig på webbplatsen, till exempel video, bildspel och blinkande annonser. Man ska därför undvika att ha sådant som startar automatiskt utan istället ge användaren möjlighet att starta funktionen.

Andra funktionsnedsättningar som man behöver ta hänsyn till när man utformar sin webbplats är till exempel människor som är döva, har hörselnedsättning, motoriska svårigheter, dyslexi eller kognitiva funktionsnedsättningar.

webbriktlinjer.se finns förklaringar till de 50 tillgänglighetsriktlinjer som ska uppfyllas med illustrerande exempel.

Vem berörs av lagkraven?

Med offentliga webbplatser menas webbplatser som finansieras med offentliga medel. Dit räknas nationella kvalitetsregisters webbplatser. Eftersom lagkraven handlar om både teknik, design och innehåll måste webbutvecklare, webbdesigner och den som är redaktör för webbplatsen involveras.

Hur kan tillgänglighetsanpassningen gå till?

Ett första steg är att ta reda på vilka tillgänglighetsbrister som finns på er webbplats. Om er webbplats är framtagen med hjälp av en webbyrå eller webbutvecklare kan ni börja med att kontakta dem. Många webbyråer och webbutvecklare har kunskap om webbtillgänglighetsdirektivet och de krav som ställs i lagen. Ni kan då diskutera vilka tillgänglighetsbrister som finns på er webbplats som rör teknik och design. Sedan kan ni prioritera bland bristerna och ta fram en plan för att åtgärda dem.

Ett annat sätt att ta redo på vilka tillgänglighetsbrister som finns på webbplatsen är att anlita en tillgänglighetsexpert. En tillgänglighetsexpert granskar webbplatsen utifrån de krav som ställs i lagen. Granskningen görs både med valideringsverktyg som undersöker om koden på webbplatsen följer standard och genom manuella tester. Exempel på manuella tester är att testa om webbplatsen fungerar med uppläsningsverktyg, om den går att förstora på korrekt sätt och om det går att tabba sig igenom webbplatsens innehåll med tab-knappen. Från en tillgänglighetsexpert får ni sedan en rapport eller checklista på nödvändiga åtgärder som ni kan använda för att kravställa mot en webbyrå eller webbutvecklare.

Webbdesign och kod på webbplatsen behöver åtgärdas av en webbutvecklare eller någon med motsvarande kompetens, men det finns också många saker som man som redaktör för en webbplats måste tänka på när man skriver för och publicerar på webben. Läs mer under Fem råd till dig som publicerar på en webbplats.

När ska lagkraven vara uppfyllda?

Befintliga webbplatser, som offentliggjorts före den 23 september 2018, ska efterleva lagen från och med den 23 september 2020. Nya webbplatser, som offentliggjorts efter den 23 september 2018, omfattas redan av lagkraven.

Checklista

  1. Ta reda på vilka tillgänglighetsbrister som finns på er webbplats
  2. Gör en tidsplan för när bristerna ska åtgärdas
  3. Kravställ brister som har med design och funktion från webbyrå eller webbutvecklare
  4. Åtgärda brister som har med innehåll och publicering att göra
  5. Publicera en tillgänglighetsredogörelse på er webbplats 

Fakta

Kraven i lagen säger att webbplatser ska följa en särskild europeisk standard för tillgänglighet, EN 301 549 V2.1.2. Dessa bygger i sin tur på internationella riktlinjer, WCAG 2.1 nivå AA.

Mer information

Mer information om webbtillgänglighetsdirektivet finns i det utskick som Stödfunktionen för nationella kvalitetsregister gjorde i februari 2020:
Utskick från Stödfunktionen för nationella kvalitetsregister (pdf, 53 kB)

Myndigheten för digital förvaltning, DIGG, står bakom webbplatsen webbriktlinjer.se, där tillgänglighetskraven finns beskrivna. 

Om du vill fördjupa dig i tillgänglighet på webben finns mer tips och råd i SKR:s webbhandbok.