Vårdhandboken och kvalitetsregister

Den nationella Vårdhandboken (www.vardhandboken.seär ett kunskapsstöd för vård- och omsorgspersonal i det patientnära vårdarbetet. Den innehåller kvalitetssäkrade metodanvisningar och arbetsmetoder som underlättar det dagliga vårdarbetet, ökar kvaliteten och ger effektivare vårdprocesser.  Det säkerställer god och säker vård på lika villkor.

Under 2013 hade webbplatsen 1,7 miljoner besök.

Rapporten Intelligenta kopplingar mellan Vårdhandboken och Nationella kvalitetsregister

Blå rapport webb

Många kvalitetsregister innehåller variabler som återfinns i Vårdhandboken. Det har dock inte varit känt i vilken utsträckning som kvalitetsregistren använder sig av de definitioner och kunskapsstöd som finns i Vårdhandboken. Olika definitioner och sätt att bedöma symtom och åtgärder kan leda till såväl osäker vård som dålig registerkvalitet.

Syfte: Syftet med förstudien var att undersöka förutsättningarna för en närmare koppling mellan Vårdhandboken och kvalitetsregister med det övergripande målet att stödja kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård.

Metod: Kartläggning av fyra register och fem variabler i dessa, utvalda med utgångspunkt från Svensk sjuksköterskeförenings rapport (Andersson Å., 2012). Intervjuer med nyckelpersoner i registren samt en workshop med representanter från registren, vårdhandbok och sakkunniga.

Resultat: Kartläggningen visar att beskrivningen av variablerna inte var enhetliga mellan registren, och inte heller entydigt kongruenta med innehållet i Vårdhandboken. Inte heller pekade man på ett enhetligt sätt till kunskapsstöd i Vårdhandboken eller andra evidensbaserade källor.

Vårdhandboken hade inte heller ett enhetligt sätt att länka till kvalitetsregister eller använda resultat från dessa.

Resultatet av intervjuer och workshop var att man samstämmigt uttryckte vikten av att nå konsensus kring termer och begrepp samt att Vårdhandboken tillsammans med kvalitetsregistren skulle kunna användas på ett mer aktivt och utvecklat sätt för att stödja god och säker vård.

Slutsats och rekommendationer: Det finns en stor potential i Vårdhandbokens höga tillgänglighet och utbredda användning. Vi rekommenderar därför fortsatt arbete för att konkretisera hur man praktiskt och tekniskt kan göra innehållet i Vårdhandboken och kvalitetsregistren mer samstämmiga. Genom att maximera synergieffekter mellan registren och vårdhandbokens riktlinjer kan man öka nyttan för vårdens utövare och ytterst för patienterna.

Vi ser även en koppling till det arbete som pågår inom NPDi angående ensning av termer och variabler i den kliniska dokumentationsprocessen (Nationella kvalitetsregister, 2014).